lördag 19 maj 2012

Prao: Brudhammars förskola

Jag praovade på Brudhammars förskola, i av delningen "Måsen". Min prao varade i tre dagar mellan 9-15. Jag glömde tyvärr att ta ett foto på platsen.

Dag 1: 
 I början så var det lite obekvämt eftersom jag visste inte riktigt vad jag skulle göra eller säga. Sedan så börja barnen komma fram till mig och frågade vem jag var o.s.v. Det blev mycket lättare och jag lärde mig  alla namnen ganska fort. Det regnade mycket under dagen så vi inte ut. Under dagen så satt jag mest med ungarna, lekte med dem och tittar så att det inte händer något.
 Dagen gick mycket bättre än väntad. Jag trodde att det skulle vara mycket mer spänt men jag hade fel. Allt gick bra, ungarna var trevliga och väluppfostrade.

Dag 2:
 Jag var nervös inför andra dagen. Mest så var jag nog rädd att ungarna hade glömt bort mig. Till min lättnad så kommer alla ihåg mig. Vädret var mycket bättre på andra dagen. Vi var mest ute på förskolans gård. Jag gick runt på gården och tittade på ungarna. Jag spelade fotboll med en av pojkarna. Jag förlorade med ungefär 40-0. Han var för söt så jag försökte inte ens ta bollen utan bara låtsades att försöka. Det var storsätt hela dagen.
 Dagen gick ganska bra. Jag hade faktisk rolig med ungarna. 

Dag 3:
 Vädret var bra även den tredje dagen. Dagen var ganska identisk med dagen före. Jag gick runt på gården och tittade till ungarna.



Jag tycker:
 Jag tycker att praktiken har varit bra. Jag lärde mig hur det är i en svenska förskolan. Ska jag var ärligt så tycker jag inte om barn.... Nu tänker ni säkert,"Men varför praovade du på en förskola då?". Jo, jag praovade där just för att jag inte gillade barn. Jag tycker att man ska utmana sig själv. Tålamodet är min svaghet och jag ville sätta det på prov. Jag tycker att jag har överträffat min förmåga. Jag bröt INTE mot skollagen, inget, mord, hot, misshandel eller diskriminering. Ska jag säga själv så tycker jag att jag var ganska snäll mot ungarna. Jag gjorde mitt bästa och mer kan jag tyvärr inte göra.

Trots att praktiken gick bra så skulle aldrig kunna tänka mig vara förskollärare. Jag visste det redan innan praoven eftersom jag har bestämda planer på vad jag vill göra i framtiden. Jag rekommendera yrket för alla med tålamod som älskar barn.


 Jag vill återigen tacka personalen för allt. Utan deras vänlighet och tålamod så hade det inte alls gått lika bra.

Av: Emelie




Inga kommentarer:

Skicka en kommentar